Man behöver verkligen inte göra saker komplicerade för att njuta av något eget hembakat. Med enkla medel kan man lyxa till en i grunden vanlig sockerkaka, och servera den med till exempel vaniljkesellea eller bär/sylt så känns det som en riktig guldkant på söndagen. Jag slängde ihop den här kakan medan min vän Karin är på väg över för en riktigt skön vinterpromenad. Så har vi något gott att fika på och tina upp till efteråt!

Saffran- och pinjekaka

En vanlig sockerkaksform, gärna en med vacker form.
175 grader, gräddas långt ner i ugnen.

3 ägg
2 dl socker
1 pkt saffran (kom ihåg att mortla den!)
1 dl mjölk
75 g smör
3 dl vetemjöl
1,5 tsk bakpulver
1 dl pinjenötter
Smör och ströbröd för att bröa formen

1. Vispa ägg och socker pösigt.
2. Smält smöret, häll på mjölken och den mortlade saffranen (mortlandet gör att fler smakämnen löser ut) och låt det koka upp.
3. Häll ner mjölk-smör-saffran i äggpöset.
4. Blanda också ner mjöl och bakpulver.
5. Rör till en någorlunda slät smet och häll i den smörade och bröade formen.
6. Strö över pinjenötterna, och grädda i ca 40 minuter. Känn efter med sticka att smeten är klar (när du drar ut stickan ska det inte finnas något kladd på den).
7. Låt kakan vila lite, vänd den sedan upp och ner och lossa försiktigt från formen.

Servera gärna med vaniljkesella, vaniljglass, sötad vispad grädde, och bär eller sylt. Finfin på sommaren till färska jordgubbar!

Om man vill kan man variera receptet med andra kryddor och nötter. Hasselnötter, solrosfrön, kanel, kardemumma, pepparkakskryddor, mandel. Bara fantasin sätter gränser.

Carnebro - En del av Anna-Carin

Igår var jag på en magisk, fantastisk konsert. Jag är fortfarande upprymd och fylld av konserten i kroppen – det var verkligen en riktig fullträff. Min vän och kollega Eva berättade om den här konserten före jul och vi bestämde oss för att gå. Jag visste inte så mycket mer än att det skulle vara Ola Salo och radiosymfonikerna och tänkte ”hur skulle det möjligtvis vara fel?”. Högt ställda förväntningar, och det blev ännu bättre.

Svenska stjärnor i Berwaldhallen

Det är en konsertserie med svenska stjärnor som spelar tillsammans med Sveriges Radios Symfoniorkester i Berwaldhallen. Igår var även Stockholms Musikgymnasium med och körade och sopranen Sofia Nicklasson. Ola Salo är helt enkelt en av stjärnorna. På Berwaldhallens/SR:s webb förklarar han konserten såhär:

– Jag kommer att framföra egna låtar blandat med låtar av mina favoritlåtskrivare som Bowie, Elvis Costello och Patti Smith. Dessutom kommer man få höra smakprov från mina klassiska verk samt höra orkestern spela klassisk musik som jag har inspirerats av, säger Ola Salo.

Jag är uppriktigt ledsen för er som missade den här konserten. Att höra alla låtar, bli imponerad av symfoniska verk som Ola själv skrev när han var 17 (!), och de välkända Ark-låtarna i helt andra arr. The worrying kind med dominant harpa, hur låter det? Just det. Helt fantastiskt.

Som tur är spelades konserten in (jo, vi var ju i Berwaldhallen) och kommer att sändas i P4 kl 12.03-13.00 den 6 april. Förmodligen lite nedkortad med bortklippta mellansnack eller så, för konserten igår var dryga två timmar lång. Jag hoppas att Olas mellanprat kommer med. Jag kände väldigt starkt att jag skulle vilja sitta och prata med honom och dricka te i flera timmar och höra honom berätta. Här berättar han själv inför konserten:

Vad spelades då?

Såhär såg repertoaren ut. Det är svårt att beskriva storslagenheten i arrangemangen, men i klassisk Ola-stil var det inte avskalat utan snarare storslaget, bombastiskt och alldeles, alldeles underbart. Han har ett fantastiskt röstregister. Jag gillade också att han tog in andra röster som Sofia och kören. Calleth you, Cometh I som var sista låten byggde upp till ett sådant crescendo att när sista gongong-slaget, pukan och cymbalen ebbat ut var det som en eufori.

När jag skriver det här får jag gåshud igen. Underbara Stay with me fick tårarna att trilla. Det blev stående ovationer och applåder som aldrig ville ta slut. Jag hoppas att låtarna kommer att spelas in så att jag kan lyssna på dem igen. Crossover när den är som bäst. Om du inte tillhör de lyckliga som ser konserten ikväll, så se till att lyssna på radio den 6 april.

Bara gör det!

Jag har samlat några av låtarna i original i den här spellistan på Spotify.

Carnebro - En del av Anna-Carin

När jag var på pumpträffen pratades det också om kolhydratberäkning. Det är något jag fick nämnt för mig när jag kopplade in pumpen men som jag aldrig har gått igenom eller fått förklarat för mig. Tanken på träffen var att en dietist skulle ha gått igenom det men hon hade fått förhinder. Istället gjorde pumprepresentanterna det – de flesta insulinpumpar stöder kolhydratsberäkning, så representanterna är väl insatt och duktiga på det. Jag tänkte dela med mig av det ifall någon annan vill prova.

Vad är kolhydratberäkning?

Kolhydratberäkning handlar om att veta hur mycket insulin som krävs för att matcha stigningen i blodsocker utifrån den mängd kolhydrater du äter. Du tar alltså reda på hur mycket insulin just din kropp behöver till dina måltidsdoser, beroende på vad du äter. Mycket smart. Enligt representanterna på pumpträffen är det här något man lär ut från dag 1 till diabetiker i Norge, Finland och USA men märkligt nog inte i Sverige.

Genom att veta hur mycket insulin som behövs för att täcka x gram kolhydrater, behöver du ”bara” veta hur många gram kolhydrater din måltid/mellanmål består av för att räkna ut måltidsdosen. På det sättet ökar chanserna för en väl avvägd dos och ett jämnare blodsocker. Har du insulinpump kan du ställa in det, och få hjälp med uträkningen av dosen vid varje måltid. Många matvarors kolhydratsinnehåll finns redan inlagt i pumpen.

Varför just kolhydrater?

Maten vi äter kan i stort delas in i tre beståndsdelar. Kolhydrater (som pasta, potatis, bröd, ris, men även frukt, vissa mejeriprodukter och socker), fett (animaliskt och vegetabiliskt) och protein (ägg, fisk, kött, baljväxter). När vi äter mat sker först en mekanisk bearbetning i magsäcken som finfördelar maten. När maten är i rätt konsistens skickas den vidare ut i tunntarmen där den blandas upp med bukspott från bukspottkörteln, den kemiska bearbetningen.

Där bryts maten ner så att näringen och energin kan tas upp av cellerna och användas i kroppen. Då blir kolhydrater till glukos, fett till fettsyror och protein till aminosyror. Aminosyror och fettsyror kan kroppen i stort använda utan insulin, medan kolhydrater är insulinkrävande för att kroppen ska kunna använda energin. Glukos är det som höjer blodsockret (därav blodglukos, som är samma som blodsocker). Det är alltså därför vi typ 1-diabetiker måste ta insulin (eftersom vi inte har en egen insulinproduktion) så att vi kan sänka blodsockret och låta kroppen använda energin från kolhydraterna.

Nu förstår du kanske hur fiffigt det är att räkna ut hur mycket insulin din kropp behöver för x gram kolhydrater?

I:K, insulinkvot för kolhydrater

För att räkna ut din insulinkvot för kolhydrater, hur många gram kolhydrater 1 enhet insulin täcker, använder du dig av ditt totala dygnsbehov (TDD) av insulin. Har du en insulinpump kollar du av de senaste 12 dygnens totaldos och skriver upp dem. Stryk det högsta värdet och det lägsta. Lägg ihop de tio som är kvar och dela sedan med 10, så har din totala dygnsdos.

För att få ut din insulinkvot, delar du siffran 500 med ditt TDD. 500 är ett vetenskapligt framforskat index (har man väldigt lågt TDD som t ex under smekmånad kan man behöva använda ett lägre index. Kontakta i så fall ditt diabetesteam och be om hjälp). Värdet du får fram från divisionen är det antal gram kolhydrater som 1 enhet insulin täcker för dig. Formeln ser ut såhär:

500/TDD= g kolhydrater för 1 E insulin

Till exempel: A har ett TDD på 40 enheter. 500/40=12,5 g för 1 E insulin. En måltid med 25 g kolhydrater behöver då 2 E insulin.

Nu återstår det som tar lite tid att lära sig. Hur många gram kolhydrater innehåller maten du äter? Där finns det inte så många genvägar, utan där får man lägga manken till och lära sig uppskatta. Till din hjälp kan du använda de listor som finns hos fineli, Livsmedelsdatabasen hos SLV eller på kostdata.se. Många viktklubbar har också listor och smarta appar som kan räkna ut åt dig. På så gott som alla livsmedelsförpackningar står kolhydratmängd angiven i g/100 g livsmedel.

Korrigera ett högt blodsocker

Med hjälp av sitt TDD-värde kan man också räkna ut insulindos för att korrigera ett högt blodsocker. Alltså, en dos som ligger utanför måltidsdosen för att få ner blodsockret utan att man äter, eller som man lägger till för att öka måltidsdosen vid högt blodsocker. Du tar ditt TDD-värde genom 100 för att få fram hur många mmol 1 enhet insulin sänker.

100/TDD=mmol 1 enhet insulin sänker

Till exempel: A har ett TDD på 40 enheter. 100/40=2,5. 1 enhet insulin sänker blodsockret med 2,5 mmol. Ligger A på 16 mmol, behöver hen ta 4 E insulin för att hamna på 6 mmol (notera att uträkningarna inte är exakta, och att behovet kan variera med dagsform, sjukdomstillstånd, stress etc. Men det är ett genomsnittligt värde som är en bra riktlinje).

Det jag däremot inte vet är hur det funkar med riktigt höga värden, när man ofta är lite insulinresistent. Men det är ändå ett bra riktmärke.

Träning, träning, träning

Riktigt smart att veta om det här och räkna ut sina egna värden. Sedan återstår som vanligt träning och övning för att lära sig och använda det.

Carnebro - En del av Anna-Carin

Igår var jag på en pumpträff med Hufvudstadens diabetesförening här i Stockholm. Representanter från Rubin Medical, Roche/Accu-check, Medtronic och Nordic Infucare som alla tillhandahåller pumpar var på plats och berättade om sina produkter, pumpar i allmänhet och kolhydratberäkning.

Det var en mycket givande och intressant kväll! Framförallt för min del i kontakten med Rubin Medical som har min pump, Animas 2020, och jag fick lite tips om inställningar jag inte använt än. Jag satte ju in pumpen själv och har hittills inte kunnat gå på en grupp-pumpträff. Brukligt är att sätta in en pumpbehandling i grupp med andra där man även har utbildning. Men när jag satte in pumpen reste jag så mycket i Europa med mitt jobb att inget av de tre tillfällen som hann passera passade mig. Till slut bestämde jag mig för att det var okej att göra på egen hand, och det gick ju bra.

Insulinpump med visuell blodsockertrend

I det här inlägget så fokuserar jag på Animas, eftersom det är den pump jag har. Animas har släppt en ny pump som heter Animas Vibe, och enligt representanterna finns den i högkostnadsskyddet och åtminstone på en del av Stockholms diabetesmottagningar. Man använder pumpen tillsammans med en sensor (se nedan) som mäter vävnadsglukos. Det analyserar pumpen och omvandlar till en trend. Pumpen visar helt enkelt åt vilket håll värdet är på väg.

Den här bilden tog jag igår på en av Rubin Medicals representanters, som också är diabetiker, Animas Vibe-pump.  Som synes är blodsockervärdet runt 7,8 och trenden är att det kommer att ligga så framöver. Den gröna pilen kan också vara blå och peka neråt för sjunkande värde, eller rött och peka uppåt för ett stigande. Så himla smart!

Det här i kombination med till exempel insulin kvar i kroppen-funktionen i pumpen kommer ju att underlätta nåt enormt för att balansera blodsockret, särskilt i kombination med träning eller andra aktiviteter. För att inte tala om vilken motivationsfaktor. Nu kan man ju förebygga låga blodsocker och höga blodsocker, och inte behöva gissa jämnt. Jag vill verkligen ha!

Kontinuerlig vävnadsglukosmätning

Den här sensorn som jag nämnde i stycket ovan då? Jo, för att Animas Vibe ska kunna mäta trender måste man ha en sensor som sitter i vävnaden. Den i sin tur är kopplad till en sändare som pratar trådlöst med pumpen. Sensorn har en hårstrå-tunn nål som man själv för in i vävnaden, magen är det godkända stället men även rumpa och baksidan på överarmarna kan fungera, med ett infusionset.

Såhär tunn är nålen. Sensorn behöver man byta var sjunde dag, och då kalibreras även sändaren och pumpen om i två timmar. Sändaren är samma, den byter man var sjätte månad. Den kopplas fast ovanpå sensorn, på huden. Observera att man ändå måste ta blodsocker med en vanlig blodsockermätare.

Skillnad på vävnadsglukos och blodsocker

Det är skillnad i exakthet mellan glukoshalt som är uppmätt i vävnaden och i blodet. Just därför visar CGM, den kontinuerliga glukosmätningen som Animas Vibe använder, trender och inte exakta värden. Den är också bara godkänd för det.

Visst hade det varit smutt om det hade funkat med blodglukos, men för min del känns det här som ett stort framsteg. Jag ska prata med min läkare nästa gång och se om det kan vara något för mig.

Carnebro - En del av Anna-Carin

Har precis bakat minibiskvier med lemoncurd och hallon i smörkrämen, och då gjorde jag egen lemoncurd. Den blev riktigt god! Dessutom är det lätt att hitta alla ingredienser som ekologiska.

Lemoncurd används med fördel i bakverk och tårtor, eller blandat med grädde, med en frisk söt smak, men som jag förstått det även på scones eller rostat bröd. Det är engelskt från början. Vill du göra egen lemoncurd? Den håller 10-14 dagar i kylskåp, men går att frysas.

Ekologisk lemoncurd

1 sats ger ca 7 dl

2 små ekologiska citroner
2 dl ekologiskt socker
2 ekologiska ägg
100 g ekologiskt smör

Tvätta citronerna. Finriv skalet och pressa juicen ur dem. Lägg i en kastrull tillsammans med 1 dl socker och smöret. Koka upp så att det smälter ihop, ställ åt sidan för att svalna lite. Vispa äggen pösiga med sockret som är kvar (1 dl). Blanda ner äggpöset i kastrullen och låt sjuda – får inte koka! – tills krämen har tjocknat. Häll upp på ren burk, svalna och ställ i kylen, eller på påse för frysen.

Carnebro - En del av Anna-Carin