Jag har världens finaste vänner.
Idag hade jag och Maria bestämt att ses, och eftersom vädret var strålande föreslog jag en picknick. Fixade matsäck och hämtade upp vid vagnen. Sen hade vi riktigt sköna timmar på en filt, på en klippa vid en sjö. Kvällen var ljummen och mjuk och vi fick prata av oss ordentligt, med stora skratt som rullade över den spegelblanka vattenytan.
Rara, fina, söta, härliga Maria. Som alltid lyssnar, delar med sig, bryr sig. I stort och smått. Som man kan både skratta och gråta med. Som är sig själv. När kvällen började kallna berättade Maria att hon hade en present till mig. En petflaska rosé med chockrosa kork – den färg hon förknippar med mig.
Och så ett kort. Som jag ska sätta på kylskåpet och läsa varje dag.
Jag sa ju det, jag är rik. Jag har så fina vänner.
Wow. Priceless. Kom inte på nåt bra svenskt ord. Det där var fint.
Jag skrev ett liknande inlägg i min blogg häromdagen(http://lorraineinsweden.blogspot.com/2010/05/good-people.html). Om att jag har underbara vänner och att ”I feel so blessed” (precis som Victoria, engelska utrycker bättre känslan).
=)
Ja, jag blev också ordlös. Och väldigt rörd. Verkligen välsignad med vänner. :)
[…] har jag blivit bjuden av finaste Maria på rosévinsprovning, som en avflyttningspresent. Det är Göteborgs Vinkällare som håller i […]