Nä. För första gången känner jag inget som helst behov eller lust av att sammanfatta 2013. Jag menar, det mesta handlar ju ändå om att 2013 var det år jag fick barn. Och det är ju något obeskrivbart som jag tror har förändrat mig i grunden, men inte så roligt att läsa om för andra. Vi lever i en bebisbubbla sedan ett halvår (om några dagar, helt ofattbart hur fort tiden går!) och det är det mitt universum till största delen cirklar runt just nu. Som det ska vara, känner jag. Naturligtvis håller jag koll på omvärlden och tar in vad som händer, träffar folk och så vidare, jag är bara inte så interaktiv.
Men 2014 då, ett nytt vitt oplanerat år som ligger framför oss? Såhär en vecka in på året, har jag fortfarande inga tankar på olika mål för året. Det här året blir även det mitt och Vs år, hans utveckling står i fokus och jag är fortsatt föräldraledig på heltid till augusti, och därefter deltid. Så att ja … Det här kanske blir det kortaste inlägget i år, och kanske det tråkigaste – men är det något mitt 2014 inte kommer att vara så är det tråkigt. Det kan jag garantera.
Hej Anna-karin
Försökte leta efter din mail, men hittar inget.. Jag läser din blogg har själv typ 1 diabetes sedan 25 år tillbaka som är välreglerad, och lite psoriasis, är 30, har en enorm barnlängtan men tyvärr fått 5 missfall de senaste 3 åren. Jag vet att det är privat, men skulle vilja fråga dig om det varit svårt för dig att bli gravid/ behålla graviditet pga dina sjukdomar? En del läkare anser att jag får missfall pga mina autoimmuna sjukdomar som attackerar embryon o inte låter de växa vidare, du får gärna svara min mail om du vill.
Tack för en bra blogg / s
Svarade via mejl!