Samma vecka som V fyllde åtta månader höll vi en välkomstfest och namngivning. Eftersom namngivningar är relativt nytt och inte följer fastställda protokoll, tänkte jag berätta hur jag gjorde ifall någon vill inspireras. Och så vill jag såklart dela glädjen med en välkomstfest!
Varför en namngivning och inte ett dop?
Jag är inte med i svenska kyrkan eller något annat religiöst samfund, och vill att mitt barn får göra ett aktivt, medvetet val själv när han är äldre om den typen av tillhörighet, men jag vill ju fira att han har kommit till mig med familj, släkt och vänner! Barn som döps i svenska kyrkan blir också medlemmar i kyrkan, något att tänka på om man väljer dop för att det är tradition. En namngivning är, eller kan vara, en minst lika fin ceremoni och ett otroligt fint tillfälle att fira att en ny person finns med alla som man tycker om.
Jag valde att även kalla det för välkomstfest, för att jag framförallt ville hälsa V välkommen med en stor fest, och samtidigt passa på att mer formellt ge honom sina namn genom att baka in namngivningen.
Inbjudan
Inbjudan gjorde jag traditionellt med papper och kuvert och snigelpost. Det visade sig funka sådär, två inbjudningar kom inte fram och en tredje gick till fel person trots rätt adress (tack och lov OSAde den främlingen nej, annars hade det kanske blivit en Margareta Winberg) så det är himla bra att dubbelkolla via andra kanaler att de du bjudit in fått inbjudan.
I inbjudan skrev jag också att gästerna gärna fick göra något för V under festen ifall de ville, bara att nämna det i OSAt. Tänk på att ha en lämplig tid mellan inbjudan och OSA-datum, samt OSA-datum och fest. Jag tyckte också att det var extra roligt att formge och göra inbjudan själv, och lite lyxigt och speciellt känns det ju att få skicka iväg lite tjockare kuvert med handskriven adress. Som en extra detalj förslöt jag alla kuverten med ett litet matt klistermärke/stickers med fina motiv. Märks det att jag gillar detaljer?
Lokalen – och lite om att få alla gäster att trivas
Vi hade ordnat en bra lokal, visade det sig. Totalt blev vi 55 vuxna, 7 barn och 4 bäbisar, så det blev lite att stå i. Roligt! Ett bra tips när det gäller lokal är att kolla om barnen kan få en egen hörna eller ett rum, som vi hade, där man kanske kan ha lite leksaker, ritpapper och pennor och i vårt fall Netflix på en skärm. Så himla kul att vara på en vuxenfest som en namngivning är det kanske inte hela tiden för barnen.
Vi hade också lyxen att kunna erbjuda ett annat litet rum till barnvagnarna med möjligheter att gå undan för de småbäbisar som behövde lite ro. Just det här att tänka lite på vilka man bjuder in och vad deras behov är, och försöka möta dem, gör det så mycket roligare för de flesta gästerna.
Namngivningen – själva ceremonin
När gästerna kom fick de bubbel och mingla runt. Vi hade ställt upp stolar vända mot en slags köksö med marmorskiva som fick fungera som en (väldigt stor) talarstol/slags scen/podium. Att på något sätt markera var man ska stå, med stolar/en ljusstake på ett litet bord/blommor eller något annat blir lite högtidligt och fint.
Eftersom V är i en fas där han inte är så förtjust i att folk kommer nära som inte är hans direkta familj, valde jag att hålla mig undan med honom under minglet som varade ungefär en halvtimme. När gästerna satt sig gick jag ut med honom, direkt till vårt ”podium” och hälsade välkommen. Jag började också med att förklara vad som skulle hända, var faciliteterna fanns och annan information.
Jag hade förberett ett tal till V om tiden innan han fanns, hur han kom och vad han betyder för mig, vad jag lovar honom under uppväxten. Det lyckades jag inte hålla utan att gråta lite, men gästerna fick också skratta. Det är nog bra att inte bli för långrandig, men ändå förbereda så man får sagt det man vill. Jag avslutade med att hälsa V välkommen.
Efter en liten konstpaus berättade jag om Vs namn och bad min mamma komma fram till podiet. Hon fäste en otroligt fin liten blomsterkrans på Vs huvud som symbol för att han nu fått sina namn. En barnblomsterkrans är inte jättedyr, och väldigt vacker. Vi beställde Vs med vit brudslöja, rosa calandiva som nästan ser ut som pytterosor och passar i storlek, blå förgätmigej, grön daggkåpa (bara själva blomman) och lila violpensée.
Efter namnen höll Vs mormor, Vs morfar och Vs morbror väldigt vackra tal till honom. När jag torkat tårarna lite berättade jag om fadderskapet för faddrarna som jag bad komma upp, även om jag framhöll att alla vuxna runt V är viktiga, och lämnade sedan över fadderbrev till dem. Skrivna på tjockt papper i vackra kuvert, som sig bör. En av faddrarna läste en vacker dikt.
Avslutningsvis sjöng en av mina vänner och ackompanjerade med sin ukulele. Låten är den som V har i sin speldosa, You are my sunshine, och Karin bad alla sjunga med. Hon gjorde en helt otroligt fin och passande version med bara första versen (eftersom resten är lite trista) och vi sjöng med. Sedan skålade vi för V och så var själva ceremonin avslutad.
Förslag på vad namngivningsceremonin kan innehålla
- Välkommen
- Tal från förälder/föräldrar till barnet om barnet och lyckan
- Berätta om namnen: varför just de namnen? Vad betyder de?
- Blomsterkrans på barnets huvud, eller någon annan symbol som känns rätt
- Andras eventuella tal eller framföranden
- Berätta om fadderskapet
- Faddrarna får sina fadderbrev
- Avsluta med en sång och en skål/fyrfaldigt leve
Faddrar och fadderbrev
Faddrar är en variant på det gudföräldrar är för dopet. En eller flera extra viktiga vuxna i barnets liv, som kan stötta och guida under uppväxten. Någon för barnet att vända sig till med olika funderingar som det kanske inte vill prata med sina föräldrar om. Ja, helt enkelt en viktig vuxen för barnet som hjälper till med vägledning och kärlek för barnet. Att få frågan om att bli fadder är ett hedersuppdrag, och det är bra att fråga de man har tänkt på i god tid.
För att göra det tydligt och högtidligt kan man presentera faddrarna, och berätta varför just de är faddrar på namngivningen och sedan ge dem ett fadderbrev. Brevet beskriver varför den personen är fadder och vad fadderskapet innebär.
Fotobås – så vet barnet vilka som var på namngivningen
En riktigt bra grej om man har möjlighet är att göra som vi: skapa ett fotobås med lite rolig rekvisita som man uppmanar alla gäster att fota sig i. Sen framkallar man bilderna och sätter in i barnets album så att det längre fram kan se vilka som var med på dess fest. Och bilderna blir roliga!
Gästerna får sia om barnets framtid
En annan rolig och fin sak som min kusin och hans sambo gjorde på deras barns dop är att framkalla bilder på barnet och ställa en bild vid varje sittplats, lägga ut pennor och be gästerna beskriva vad de tror att barnet kommer att tycka om, intressera sig för och göra när det blir vuxet. Ett slags siande från gästerna, som blir jätteroligt för barnet att läsa när det blir stort.
Maten
Vi gjorde egen buffé och lagade maten innan. Vi bjöd på trattkantarellsoppa i kopp, rosenbröd med smör och ost, broccolipajer, inkokt lax med min mammas smarriga fisksås och kokta ärtor, tjälknöl med syltlök och inlagd rödlök och potatisgratäng. Till efterrätt blev det kladdkaka med citron, lättvispad grädde och halloncoulis. Barnen fick egen buffé med pannkakor, sylt och grädde och festliga cake pops.
Halloncoulis gör man genom att koka upp 1 liter hallon med 2 dl strösocker + 1 dl råsocker och mosa sönder bären, sila genom duk eller sil, låt svalna. Superenkelt och god koncentrerad hallonsås att ha till efterrätter!
Hej
Jag skulle behöva komma i kontakt med dig. Maila gärna så berättar jag mer.
Jag har mejlat dig.
Vilken rolig ide! Detta inlägg ska jag spara och använda som information när vår lilla bebis ska ha sin välkomstfest (ja, bebisen är alltså inte ens född än haha, men jag längtar till festen ändå)
Vad roligt att läsa om din fest för din son. Vi ska ha vår fest nästa lördag och är i fullgång med förberedelser :)! Får hoppas det blir lyckat som ert!
Va roligt att läsa om er namngivning och vilken fantastisk blomkrans. Vart är den ifrån? :)
Tack för bra tips om en namngivningsfest, och bra bokförslag!!! :)
TACK!
Kommer titta förbi här igen..
Roligt och inspirerande inlägg!
Vår som föds i september och vår fest är i slutet av oktober. Vi tar till oss massor av ditt inlägg. :)
Fråga, måste man anmäla faderskapet någonstans? Vi är Inte kyrkliga och vår son ska få välja sin egen väg. Det är alltså viktigt att faddern inte har en kyrklig uppgift.
Hoppas på svar!
Jag tror att du menar fadderskapet? Nä, det är inget som anmäls.
Hej
Vilken fin välkomstfest du hade för din son.
Vi ska ha namngivnings fest för vår dotter snart och jag undrar vart du beställde blomster kransen? Den är jättefin :)
Tack! Hos en blomsteraffär på Regeringsgatan i Stockholm.
Hej! NU blev jag så glad och lättad av att läsa ditt inlägg! Så många bra tips jag fått till min sons välkomstfest i augusti! Jag har suttit och nojjat mig inför festen och dess innehåll eftersom nu står man där själv och det inte är någon präst som håller i hela kalaset. Men nu känner jag verkligen att jag kan fylla festen med lite mer innehåll än bara fika :) TACK
Antonia och sonen Nicolas
Hej,
Kul att läsa om och bra idéer.
Vart framkallade du bilderna ifrån? Och gick det bra att skriva med en vanlig bläckpenna på baksidan? Tänkte nämligen ha samma inslag på vår dotters namngivning om 2 veckor :) Har testat skriva på ett kort jag har framkallat men det gick sådär..
Hoppas på svar snart!
Oj, det kommer jag inte ihåg nu. Fujifoto kanske? Hoppas det löste sig bra för dig!