Jag tänkte förklara ett begrepp som det tog ganska många år innan jag stötte på. Kanske hade det varit bra att veta det tidigare, eller så hade det inte spelat någon roll.
Det är nämligen så här, att när man ligger lite för högt i blodsocker börjar det läcka ut socker i urinen. Det gör det för att kroppen måste göra sig av med överskottet någonstans, och sockerhalterna är högre än njurarna kan hantera. Det läge när socker börjar läcka i urinen är det som kallas njurtröskel. Vanligtvis är det någonstans mellan 9 och 11 mmol i blodsocker.
En njurtröskel är individuell, och den ökar ofta med åldern. Att hålla reda på njurtröskeln och vara försiktig med socker i urinen är viktigt. Jag har fått förklarat för mig att de ganska vassa sockerkristallerna som pressas ut genom njurbarken skadar vävnaderna, vilket är irreparabelt. Det har jag dock inte fått verifierat.
En annan bieffekt av att ha socker i urinen är att man lätt kan få svampinfektioner, framförallt i underlivet. Ph-balansen ändras av det söta, och det finns fina födomöjligheter för svampen att växa till. Det är faktiskt ett inte helt ovanligt symtom på diabetes, och det var så min diabetes upptäcktes.
Nu för tiden testar man regelbundet diabetiker för albuminuri, det vill säga äggvita i urinen. Albumin är ett protein som finns i blodet, och när man har en njurskada utsöndras det i urinen. Mikroalbuminuri är något förhöjda koncentrationer av albumin i urinen, ett tidigt tecken på uppkomst och utveckling av njurskada.
I och med att man kan upptäcka läckage mycket tidigt nu för tiden, kan man också sätta in behandling så att tillståndet inte förvärras. Det är framförallt en blodtryckssänkande behandling, där blodtrycket inte bara ska vara normalt, men helst lägre. På så sätt avlastar man njurarna och kan begränsa skadan.
Det är albuminuri och höga sockerhalter i blodet som läcker ut i urinen som leder till att njurarna kan bli så dåliga att man måste transplantera. Hur det fungerar har jag inte satt mig in i, helt enkelt för att jag tycker det är för obehagligt. Men, att hålla sina njurar i god kondition och undvika socker i urinen och albuminuri är avgörande.
Hos mig upptäcktes makroalbuminuri, stora mängder albumin, men med mitt jobb med blodsocker och behandling har det sänkts till mikro. Senast jag tog prover, vilket var alldeles nyss, hade jag dessutom sänkt mina halter med 50 %. Det känns bra. Jag behandlas med två sorters blodtryckssänkande och en vätskedrivande tablett om dagen.
Jag går på täta blodtrycksskontroller (och är lite yr då och då, när det är lågt). Har också gjort en 24-timmars blodtrycksmätning, något bökigt och med fina blåmärken på överarmen efter manschetten. Man har en manschett, två slangar och en dosa på sig i 24 timmar, som automatiskt blåses upp och tar blodtrycket tre gånger i timmen mellan kl 6 och 22 och två gånger i timmen resten av dygnet.
Min slutsats är: var rädd om dina njurar. Det gör mig ledsen och lite rädd att tänka på att mina är skadade, även om skadan är liten. Än så länge.
Kommer du ihåg hur jag sa att jag hade så mycket att säga? Nu, när jag sitter här och ska skriva har jag bara tankar som snurrar runt, tankar som jag inte riktigt kan omformulera till ord. Egentligen så vill jag nog bara säga att jag kan relatera till den där ledsamheten och rädslan som man kan få när man tänker på att ens organ, som behövs för att man ska kunna leva, börjar lägga av.
På något makabert sätt så känns det skönt att veta att det finns andra som kan relatera, även om man inte vill att någon annan ska bli sjuk eller må dåligt. Hoppas att du fattar vad jag menar.
Många kramar, johannas
Jag förstår precis vad du menar. Både om att inte få ur sig något, och att andra kan förstå hur det känns. Även om man aldrig kan känna hur någon annan känner, så kan man ändå förstå. Som du skriver, relatera.
Visst är det en sorg.
[…] läcker inte bara äggvita utan filtrerar inte så bra som jag borde. Man ska ha över 80 i värde, och jag har 77 vilket […]
Jag har många ggr haft socker i mitt urin och varje gång blir läkarna jätteorolig och tror de är diabetes men efter socker belstningar å så har dom varje gång uteslutit det och så har de inte utretts mer. Nu senast hade jag väldigt höga halter av socker och ketoner i urinet och dom Blev oroliga igen men förstår ingenting, eftersom jag ändå bara har 6.1 i blodsockervärde.
För mig känns det ganska klart att det är mina njurar felet sitter. Eftersom jag har väldiga problem med att få urinet till blåsan och får äta urindrivande för att kunna kissa och har väldiga smärtor i min nedre rygg. Värst på morgonen innan jag kissat. Problemen blir värre och värre och dom skickar mig vidare på en massa koll hos urolog å sånt. Men ingen kollar mina njurar
ordentligt!? Jag börjar bli såå less på de här nu och på läkarvården som strulat till det för min pappa som har prostatacancer och grova njurproblem!
Varför och vad kan de va? Nån som vet?
Hej. Jag har tyvärr ingen aning om vad det kan vara, men det låter jobbigt. Det enda rådet jag kan komma med är att du står på dig och kräver en större utredning. Ge dig inte!
[…] och 7 mmol. Vid 0 är man medvetslös, mellan 9 och 11 ungefär läcker njurarna socker(det kallas njurtröskel). Det som påverkar just mitt blodsocker är insulinet jag tar, fysisk aktivitet och då även […]
Äntligen så fick jag mina misstankar bekräftade ! Rätt nybliven typ 1a och har haft några vad jag trodde först va njursten men då jag frågat på diabetesmottagningen sa dom att det inte hörde ihop med högt socker … Dom borde nästan ha förstått att det kunde ha varit sockerkristaller jag fått .
Tack för informationen om detta .
Hej Danne! Tyvärr tror jag inte att du har rätt i ditt antagande. Sockerkristallerna är för små för att kännas eller märkas. Det är det som är lurigt med diabetesskador på njurarna: de märks och känns inte alls. Det är därför vi får lämna urinprov och bli följda på så sätt. Inte förrän njurfunktionen har sjunkit riktigt mycket (och det vet man i så fall i väldigt god tid) får man symtom. Och då är det inte smärta.
Förmodligen är det något annat besvär du har haft. Tråkigt nog. Hoppas du har fått hjälp ändå.
Attans , eller det kanske va bra ? Nåja , det verkar som att det har blivit bättre sedan jag börja med insulin och blodtryckssänkande men det kan ju oxå hänga ihop med mat osv ..