Kolhydratberäkning och korrigering

När jag var på pumpträffen pratades det också om kolhydratberäkning. Det är något jag fick nämnt för mig när jag kopplade in pumpen men som jag aldrig har gått igenom eller fått förklarat för mig. Tanken på träffen var att en dietist skulle ha gått igenom det men hon hade fått förhinder. Istället gjorde pumprepresentanterna det – de flesta insulinpumpar stöder kolhydratsberäkning, så representanterna är väl insatt och duktiga på det. Jag tänkte dela med mig av det ifall någon annan vill prova.

Vad är kolhydratberäkning?

Kolhydratberäkning handlar om att veta hur mycket insulin som krävs för att matcha stigningen i blodsocker utifrån den mängd kolhydrater du äter. Du tar alltså reda på hur mycket insulin just din kropp behöver till dina måltidsdoser, beroende på vad du äter. Mycket smart. Enligt representanterna på pumpträffen är det här något man lär ut från dag 1 till diabetiker i Norge, Finland och USA men märkligt nog inte i Sverige.

Genom att veta hur mycket insulin som behövs för att täcka x gram kolhydrater, behöver du ”bara” veta hur många gram kolhydrater din måltid/mellanmål består av för att räkna ut måltidsdosen. På det sättet ökar chanserna för en väl avvägd dos och ett jämnare blodsocker. Har du insulinpump kan du ställa in det, och få hjälp med uträkningen av dosen vid varje måltid. Många matvarors kolhydratsinnehåll finns redan inlagt i pumpen.

Varför just kolhydrater?

Maten vi äter kan i stort delas in i tre beståndsdelar. Kolhydrater (som pasta, potatis, bröd, ris, men även frukt, vissa mejeriprodukter och socker), fett (animaliskt och vegetabiliskt) och protein (ägg, fisk, kött, baljväxter). När vi äter mat sker först en mekanisk bearbetning i magsäcken som finfördelar maten. När maten är i rätt konsistens skickas den vidare ut i tunntarmen där den blandas upp med bukspott från bukspottkörteln, den kemiska bearbetningen.

Där bryts maten ner så att näringen och energin kan tas upp av cellerna och användas i kroppen. Då blir kolhydrater till glukos, fett till fettsyror och protein till aminosyror. Aminosyror och fettsyror kan kroppen i stort använda utan insulin, medan kolhydrater är insulinkrävande för att kroppen ska kunna använda energin. Glukos är det som höjer blodsockret (därav blodglukos, som är samma som blodsocker). Det är alltså därför vi typ 1-diabetiker måste ta insulin (eftersom vi inte har en egen insulinproduktion) så att vi kan sänka blodsockret och låta kroppen använda energin från kolhydraterna.

Nu förstår du kanske hur fiffigt det är att räkna ut hur mycket insulin din kropp behöver för x gram kolhydrater?

I:K, insulinkvot för kolhydrater

För att räkna ut din insulinkvot för kolhydrater, hur många gram kolhydrater 1 enhet insulin täcker, använder du dig av ditt totala dygnsbehov (TDD) av insulin. Har du en insulinpump kollar du av de senaste 12 dygnens totaldos och skriver upp dem. Stryk det högsta värdet och det lägsta. Lägg ihop de tio som är kvar och dela sedan med 10, så har din totala dygnsdos.

För att få ut din insulinkvot, delar du siffran 500 med ditt TDD. 500 är ett vetenskapligt framforskat index (har man väldigt lågt TDD som t ex under smekmånad kan man behöva använda ett lägre index. Kontakta i så fall ditt diabetesteam och be om hjälp). Värdet du får fram från divisionen är det antal gram kolhydrater som 1 enhet insulin täcker för dig. Formeln ser ut såhär:

500/TDD= g kolhydrater för 1 E insulin

Till exempel: A har ett TDD på 40 enheter. 500/40=12,5 g för 1 E insulin. En måltid med 25 g kolhydrater behöver då 2 E insulin.

Nu återstår det som tar lite tid att lära sig. Hur många gram kolhydrater innehåller maten du äter? Där finns det inte så många genvägar, utan där får man lägga manken till och lära sig uppskatta. Till din hjälp kan du använda de listor som finns hos fineli, Livsmedelsdatabasen hos SLV eller på kostdata.se. Många viktklubbar har också listor och smarta appar som kan räkna ut åt dig. På så gott som alla livsmedelsförpackningar står kolhydratmängd angiven i g/100 g livsmedel.

Korrigera ett högt blodsocker

Med hjälp av sitt TDD-värde kan man också räkna ut insulindos för att korrigera ett högt blodsocker. Alltså, en dos som ligger utanför måltidsdosen för att få ner blodsockret utan att man äter, eller som man lägger till för att öka måltidsdosen vid högt blodsocker. Du tar ditt TDD-värde genom 100 för att få fram hur många mmol 1 enhet insulin sänker.

100/TDD=mmol 1 enhet insulin sänker

Till exempel: A har ett TDD på 40 enheter. 100/40=2,5. 1 enhet insulin sänker blodsockret med 2,5 mmol. Ligger A på 16 mmol, behöver hen ta 4 E insulin för att hamna på 6 mmol (notera att uträkningarna inte är exakta, och att behovet kan variera med dagsform, sjukdomstillstånd, stress etc. Men det är ett genomsnittligt värde som är en bra riktlinje).

Det jag däremot inte vet är hur det funkar med riktigt höga värden, när man ofta är lite insulinresistent. Men det är ändå ett bra riktmärke.

Träning, träning, träning

Riktigt smart att veta om det här och räkna ut sina egna värden. Sedan återstår som vanligt träning och övning för att lära sig och använda det.