Det verkar som att många har tänk i liknande tankebanor som jag, när de tog sig någonstans imorse med lokaltrafik. ”Vilka av alla de här människorna har röstat på SD? Vilka av alla de här människorna skulle inte finnas här, om SD fick igenom sin politik?”
Bara jag tänker på mig själv så är det flera som skulle försvinna. Bland mina vänner runt hälften. Av mina sex tidigare partners har en av dem varit helsvensk i två generationer (finländare före det).
En annan hade föräldrar från Tyskland, där pappan blev krigsfånge i Frankrike eftersom han var (barn)soldat i Hitlers armé under andra världskriget, hemska minnen som aldrig bleknade.
En tredje hade föräldrar från Polen, som framgångsrikt drev företag i Sverige.
En var spanjor, som dessutom arbetade i Turkiet en del av vår tid.
En hade marockansk pappa, och herregud, pappan var muslim – även om han inte var praktiserande. Däremot var han professor i statistisk matematik (eller tvärsom) vid ett svenskt lärosäte, och arbetar på ett läkemedelsföretag grundat i Sverige med att forska fram bot och behandling mot allvarliga sjukdomar.
Skulle dessa människor inte få finnas? Inte bo i Sverige? Inte bidra med sin fantastiska kunskap och personligheter, berika sin omgivning?
Tänk om jag fått barn med någon av dem?
Skrämmande. Skrämmande. Läs Elaine Bergqvists blogginlägg och bestäm själv vilken väg du vill välja för att kämpa mot SD.
Jag vet vad jag väljer.
