Ja, det var ju bara en liten sak till. I tisdags uppnådde jag min andra milstolpe: 1,5 km. Löparutmaningen alltså. Coolt.
Som svägerskan sa: nu kan du ju springa ett motionsspår! De kortaste brukar vara runt 1,5 km. Och det kan jag ju faktiskt. Nästa milstolpe (yes, pun intended precis som förra gången) är nu 2 km istället.
Det var bara det. Nu återgår jag till Amsterdam. Hepp!
Såhär ymnigt snöade det i tisdags
Bra å ha ett mål att sträva efter, och framförallt är det kul när man uppfyller dem.
Tyckte precis som du att det var pest att springa. Därför körde jag länge enbart på löpband så man kunde lyssna på musik, titta på tv, och man kan sluta när man ville. Problemet var att jag körde samma rutin/distans varje gång.
Sen provade jag på Runkeepers program ”5K Time Goal, 30 minutes – Run Walk Run”. Jag hade själv låga förhoppningar. Men tro det eller ej, med det funkade! Faktum är att jag klarade målet av ”misstag”. En övning mot slutet är typ på 11km och eftersom löpbandet som jag använder har en tidsgräns på 60 min så var jag tvungen att springa på så jag skulle komma så långt det gick på den tiden.
Så mina newbie-erfarenheter så här långt:
– spring ofta.
– variera löpningen, både avstånd och växla mellan gå/springa.
– springa utomhus var roligare än jag trodde.
– springa på asfalt var mycket jobbigare än löpbandet.
– bra skor tror jag är en bra investering (har inte så bra själv än).
– tycker det går sämre om man precis ätit före.
– använd program som typ Runkeeper så man kan mäta sina framsteg och få röst-coaching hur man ligger till i tempo.
– att komma in i ”andra andningen” är en skön känsla. Speciellt för man aldrig trodde det skulle kunna hända.
– 10km som låter helt ouppnåeligt var lättare än vad jag trodde.
– sätt upp ett mål.