Köksrenovering – del 4

Det känns egentligen inte som att den här dagen är något att skriva hem om. Ytterligare en dag som har ägnats åt osexigt underarbete, som är så galet otacksamt och tråkigt. Men det är ju också det som gör att slutresultatet blir bra. Vi kom inte riktigt så långt som jag skrev om igår, tyvärr. Men vi kom en bra bit.

Det tog nog hårdare på kroppen idag. Att hacka bort silikonkanten mellan vägg och tak är ett drygt arbete med händerna över huvudet som Annsie ägnade sig åt, medan jag använde handslipmaskin på allt spackel. Även det då och då ovanför huvudet. Sedan spacklade vi tillsammans det som syns på bilden och lite till. Spackla är verkligen sjukt tråkigt. Det syns ju inte heller att man har jobbat i många, många timmar.

Ändå återstår det kanske smutsigaste och allra tråkigaste. Slipa. Det dammar ju nåt så infernaliskt. Andningsmask på och täta luftslussar (som jag byggt idag, de fick Dexter-referenser omedelbart) är det som gäller. Jag borde ha en grovdammsugare, men det har jag inte så vi får väl se hur länge mitt gamla Volta-as håller. 

Men för nu får köket vila och spacklet torka ordentligt. Har inte tid att fixa med det igen förrän på fredag. Men ni vet vad som kommer efter slipandet, va? Just det. Målarfärg! Så länge bor jag i kaoset med vattenkokare, mikro och kylfrys bland kartongerna i vardagsrummet medan blåbyxorna hänger på stegen  i köket.