Ja, ännu en julhelg har passerat där jag inte haft energi eller velat lägga ork på bloggen. Jag har fokuserat på att vara ledig, att vara med mamma hos mormor och sen hos mamma, sova, vila, och träffa vänner. Det är fint.
Det här nyåret var jag frisk, till skillnad från förra, och tillbringade aftonen hemma hos Karin och Peter i sällskap av Anna. Det var en alldeles perfekt nyårsafton, långt från aftonshysteri, hets, partystress och singelångest. Det var vi fyra, en fantastisk 80-talsinpsirerad trerättersmeny, enormt generöst värdpar och samtal med många skratt. För att inte prata om djupdykning i nostalgiska musikminnen.
Nu sitter jag, fortfarande mätt efter vår gemensamt framlagade superbrunch hemma hos Anna idag, med datorn och tänkte sammanfatta mitt 2012. Jag får inte riktigt fatt i tankarna, men jag ska göra ett försök med tre ord per månad, precis som tidigare år.
Januari
Köksrenovering, pyssligheter, kolhydratsberäkning.
Februari
Dejtaihop, omslagsflicka, Ola Salo.
Mars
Kvinnodagens viktighet, frusen skuldra, instagram-älsk.
April
Gott-bloggande, påskbak hos mormor, reseminnen.
Maj
Oväntat möte, hallrenovering, Lissabon.
Juni
Hemligt bloggande, blodsockerbloggen.se, midsommar på Ingarö.
Juli
Augusti
Ekoprodukter, Levaxin, sensommar.
September
Kedjebrevsrage, ekofrisör, höstlövsglädje.
Oktober
Drinkfest, Nyhetsmorgon, förberedelser.
November
Resa, vänta, lycka-rädsla.
December
Pepparkaksgubbar och annat trams, Cujo fick ett nytt hem, adventsmys.
2013 då?
Förra året skrev jag att jag hade en stor och viktig sak att göra och att mycket av 2012 skulle gå åt till förberedelser för det. Så har det också varit. Jag har arbetat målmedvetet och metodiskt, även om känslorna har åkt berg- och dalbana i perioder, och jag har lärt mig enormt mycket. Enormt mycket. Resan tar inte slut här, utan har precis bara börjat. Under 2013 kan jag kanske berätta mer, eftersom mycket av mitt fokus kommer att fortsätta vara på det här stora och viktiga.
Sammanfattningsvis har 2012 varit ett bra år. Största höjdpunkten har varit den makalösa semestern i Frankrike med tre av mina numera bästa vänner. En vänskap som är så kravlös, uppmuntrande och stöttande i sin utformning att jag blir alldeles varm av tacksamhet över att dessa tre fantastiska personer är en del av mitt liv numera. Det önskar jag att de fortsätter vara under 2013.
Jag har ynnesten att få jobba ihop med min bror, något som får mig att må bra mest varje dag. Vi skrattar ihop – och tänk att få göra det varje dag. Att vara helt oförställd, och kunna göra ett grymt bra jobb tillsammans och sträva mot samma mål. Det är stort. Tack för att du är du Calle. Nu fortsätter vi köra 2013.
Jag måste också nämna min härliga lilla mamma. Stödet framför alla i mitt liv. Det kommer hon att fortsätta vara, och jag är så lycklig att det var just hon som blev min mamma. Det har inte alltid varit lätt, men det har det varit värt. 2013 spår jag att hon kommer att gråta många fler glädjetårar än förra året …
Sist men absolut inte minst, vill jag önska alla mina nära och kära, vänner och bekanta, ett bra 2013. Mindre o-roligt och mera roligt. Mer energi och viktiga val, där vi tillsammans står upp för det samhälle våra barn förtjänar. Må ni alla få hälsa och välgång.
